Undvik Vinter-depressionen

Vid årstidsbunden depression under höst och vinter är ett utmärkande drag att man sover mer än vanligt. Trots detta upplever man en extrem trötthet. Dessutom ökar suget efter kolhydrater och sötsaker, och man går ofta upp i vikt. Dessa besvär finns inte vid årstidsrelaterade besvär sommartid.

I övrigt skiljer sig inte årstidsbunden depression särskilt mycket från andra depressionstillstånd. Typiska symtom är nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, brist på intresse även för sådant som man tidigare tyckte om att göra samt minskad förmåga att uppleva glädje. Arbetsförmågan minskar i varierande grad.






Många människor i Sverige upplever besvär i samband med årstidsväxlingar. Det är vanligt med ökad trötthet under vinterhalvåret. Några procent av befolkningen drabbas av mer uttalade och återkommande depressiva besvär, så kallad årstidsbunden depression, på engelska seasonal affektive disorder eller SAD.

Besvären är vanligast under senhöst och vinter men kan också förekomma under sommarhalvåret. Det verkar finnas ett starkt samband mellan SAD och årstidsväxlingarna mellan ljus och mörker. Årstidsbunden depression förekommer knappast i trakterna kring ekvatorn men blir vanligare ju längre norr- respektive söderut man kommer.

Vad som orsakar tillståndet är inte helt klarlagt. Sannolikt spelar hormonet melatonin, som styr vår dygnsrytm, en central roll vid höst- och vinterdepressioner. Melatonin är hjärnans sömnmedel som produceras nattetid och när vi annars befinner oss tillräckligt länge i mörker. Dagtid avbryts bildandet av melatonin när en tillräckligt stor ljusmängd når ögats näthinna.

Substansen serotonin spelar troligen en viktig roll vid både sommar- och vinterdepressioner, tillsammans med årstidsväxlingarna mellan ljus och mörker. Ärftlig sårbarhet och levnadsvanor kan också bidra till att man drabbas av dessa besvär.

För att förebygga eller minska besvär av årstidsbunden depression bör du försöka vistas så mycket som möjligt i dagsljus och solljus även under den mörkare delen av året. Undvik solglasögon, som ytterligare minskar möjligheten att tillgodogöra sig dagsljuset. Försök att bibehålla eller öka den fysiska aktiviteten.


Ljusterapi är en lyckad behandling
Patienterna som skall behandlas med ljusterapi placeras i ett vitmålat rum med starka dagsljuslampor. Lamporna avger ljus från en liten yta med en ljusstyrka på minst 2000-2500 lux. Dagsljuset är 25 gånger starkare. Ljuset samlas till ett kraftigt ljusband och riktas mot ansiktet och ögonen. Det är inte skadligt för ögonen.









Det finns numera också små mobila ljusskåp för ljusbehandling i hemmet. Dessa kan på vissa ställen hyras ut och då brukar det vanligen vara till patienter som blivit bättre efter att ha prövat ljusbehandling enligt metoden som beskrivs ovan.

Sabina Hänninen hud och spaterapeut Face&body